LEV I NUET MEN LÄR AV HISTORIEN

tisdag 28 september 2010

Besök i trädgården på landet

För att pigga upp en stubbe på stigen mellan garaget och huset har jag placerat några stenar ovanpå. Plötsligt har stubben blivit intressant. Någon har letat efter godsaker innanför barken. Nu balanserar stenen precis på kanten av vad som är kvar av själva träet.

En klunga svampar tycker det är en trivsam miljö.

Och vildsvinen har använt den som den gran den en gång var - och dansat runt den i sitt bökande efter godis i jorden.

måndag 27 september 2010

CRP - vad är det för något?

Telefonen ringde fredag 17/9 - klockan var 16.30. Det var min mamma - hon mådde inte så bra - var trött. Vårdcentralen hade tagit blodprov - hon hade CRP 408 och man ska ha under 10 och de sa att hon måste åka till akuten. Hon var ledsen och rädd och ville absolut inte åka till lasarettets akutavdelning. Min mamma är 83 år.

Hon hade svårt att andas. Efter 55 års rökning har hon fått diagnosen KOL. Har dessutom åldersdiabetes och tar insulin. En stroke för ett par år sedan gör att hon måste använda rullator när hon går. Jag kastade mig i bilen och åkte de 25 milen till Karlskoga, där min mor bor. Det blev en vaknatt med många andnöds-attacker.

På lördagen kunde hon inte heller åka sa hon, för hon hade så mycket att göra - betala räkningar, ta hand om mat osv osv. Vi tittade på hennes balkong, som var nymålad och pelagonerna, som fortfarande blommade.

Även orkidéerna blommar, som vanligt, och fler knoppar är på gång.

Det blev mycket tomater på balkongen. En del var fortfarande gröna när hon höststädade. De får en jämn eftermognad individuellt inslagna i tidningspapper och samlade i en vacker korg.

Jag ringer till lasarettets akutavdelning för att få reda på vad värdena i blodprovet betyder - CRP 408. CRP står för C-reaktivt protein och ingår i immunförsvaret. Det ökar snabbt i koncentration i blodet när man får en infektion eller inflammation. Har man så högt som 408 ska man komma till akuten direkt. Jag säger detta till min mamma men hon vill inte. Sköterskan på akutmottagningen får prata med mamma och efter en stund har hon övertygat henne om nödvändigheten att komma på en gång.

På akuten blir mamma omhändertagen direkt. Hon får syrgas, hjärtat kontrolleras via en skärm, man tar EKG, lyssnar på lungorna, mäter de svullna benen , tar blodprover och så skickas hon till lungröntgen. När man är klar där blir hon inlagd på medicinavdelningen. Man konstaterar så småningom att hon har lunginflammation och sätter in penicillin.

Efter några dygn på lasarettet får hon åka hem redan på tisdagen med den nya medicinen, som hon ska äta i nio dagar. Mamma mår bättre och är glad att hon till slut gav med sig och åkte till lasarettet.

torsdag 16 september 2010

Höstvädret smyger sig på

Vi tog en tur till landet idag. Det är nästan två veckor sedan jag var där. Det regnade när vi kom dit. Ska köpa en tunna och samla regnvattnet i istället för den där lilla fulla hinken.

En klematis stod vid gårdsplanen och hälsade oss välkommen med öppen famn. Jag var nyfiken på hur långt vindruvorna hunnit. De borde vara goda nu ...

Hmmm ... några andra objudna flaxande gäster hann före ...

Det är fortfarande ganska grönt. Den där riktiga kylan med frost har inte kommit ännu. Thujan har dock börjat gulna.

Ett tulpanträdblad påminner om vad som komma skall.

Körsbärsbenvedets blad har dock börjat bli rödgrönt och frönen är outstanding, små tjusiga konstverk med naturen själv som penselhållare.

onsdag 15 september 2010

Där björkarna susa

Visan ”Där björkarna susa” var mina föräldrars bröllopssång. Det är en visa om sommar och om kärlek. Den är skriven 1915 av Viktor Sund från Jakobstad, Finland, och tonsatt 1916 av Oskar Merikanto från Helsingfors, Finland. Så här är texten:

Där björkarna susa sin milda sommarsång, och ängen av rosor blommar, skall vårt strålande brudefölje en gång draga fram i den ljuvliga sommar.

Där barndomstidens minnen sväva ljust omkring, och drömmarna på barndomsstigar vandra, där skola vi i sommar växla tro och ring och lova att älska varandra.

Där björkarna susa, där skola vi bland dem svära trohet och kärlek åt varandra. Där skola vi bygga vår unga lyckas hem och göra livet ljuvligt för varandra.

Folkvisan blev snabbt omtyckt. Klicka nedan om du vill höra hur den låter när barytenor Glenn Bengtssons framför sin version av ”där björkarna susa”.





I min blog "omgivningen" följer jag årstids- och väderväxlingar vid några björkar på stranden på Sandvik, Lisö.

söndag 12 september 2010

Fläderbär (Sambucus nigra)

Fläderbusken har nått oanade höjder där bara fåglarna når bären. Så jag bad min man ansa grenarna. När han gör något så gör han det ordentligt. Dessutom älskar han sin motorsåg.

Så nu har vi fläderbärssaft, kapris av fläderbär och en massa ved av fläderbusken (trädet). Obs förväxla inte med sommarfläder (Sambucus ebulus), som är giftig. Den är väldig lik S. nigra

onsdag 8 september 2010

Rådjur i autofokus ... neej, inte precis rådjur ... men autofokus

Nu har jag rensat bort rabarberna och testar igen med autofokus. Lyckades inte fånga rådjursblicken denna gång heller ...

måndag 6 september 2010

Solrosor (Helianthus annuus)

När solrosorna slagit ut vänder de sig mot solen under dagen. Det är väldigt effektfullt att se ett helt fält solrosor vända mot solen. Även en enda solros i ett sädesfält är uppseendeväckande.

lördag 4 september 2010

Körsbär eller plommon

Det har blåst ganska kraftigt under veckan och en del frukt låg på marken. Jag trodde det var körsbär på grund av storleken eller snarare litenheten. Jag plockade några bär från trädet och smakade och det var plommon, söta och goda dessutom.

Det finns ytterligare ett plommonträd på tomten men där är frukten smaklös oätlig. Vi har ju inte varit på landet så här års tidigare, då vi som många andra var på arbetet. Så det finns fortfarande överraskningar att upptäcka.

fredag 3 september 2010

Regnbågens spektrum

Natt och dag är ett passande namn på denna vilda blomma med de mörklila bladen i toppen och de varmt solgula blommorna på ena sidan av stjälken. Den tar även upp färger i regnbågens spektrum.

Det gör även denna vackra solnedgång, som jag kunde skåda efter gårdagens skurar.

När jag vände mig om ringade denna vackra regnbåge in vår trädgård.

Rådjur i autofokus

Rådjur dyker upp titt som tätt i skogen hemma vid villan. Jag fick syn på ett och sprang efter kameran. Nu ska jag ta en sådan där fin bild som andra gör, rådjuret alldeles stilla, tittar mig djupt i ögonen, på sin vakt men inte rädd.

Autofokusen är på, jag stöder kameran mot fönsterkarmen, eftersom jag står inomhus och fotar genom fönstret, och så liksom "smyger" jag ned kameraavtryckaren, så att jag inte ska få skakningsoskärpa i bilden.

Jag ska ta bort de där hemska rabarberbladen.

torsdag 2 september 2010

Vindruvor årgång 2010

Vindruvorna på berget framför huset på landet har börjat anta en blåaktig ton.

onsdag 1 september 2010

Grottan klar

De gamla sliperserna i grottan var i stort sett genomruttna och hade börjat säcka ihop och rasa. Vi var tvungna att göra något åt det. En björk i ena hörnet tog mycket ljus och utrymme. Vi började med att ta bort den. Sedan rensades alla slipers bort. Det blev flera vändor till SRV (soptippen) i Sorunda, som tar hand om sådant här virke med mycket gifter i.

Vi har behållit den grova stilen då vi byggt upp grottan igen. En del planteringar har tagits bort och ersatts med grus för att ge utrymme för annat, min hängmatta exempelvis.

Jag har gått upp på bergen, som omger grottan, för att försöka ge en bild som är lite "grottig". Namnet "grottan" har vi ärvt av tidigare ägare. Jag är lite höjdrädd, så jag har bara sträckt ut armen, blundat, tryckt ned avtryckaren på kameran och hoppats att det blir något.

Bilden nedan med jordgubbsplantor och randgräs visar, hur stödmuren på framsidan huset avslutats med ett grovt "staket". Vi tog fasta på det och gjorde på samma sätt vid grottan, för att få en sammanhållen design.

Säsongen för hängmattan är mer eller mindre över nu, så jag ser fram emot nästa år. Då ska jag ha den här på baksidan vid grottan.